Specialdieter

Laktosfattig

Då kroppen endast tål små mängder eller inte alls tål mjölksocker, det vill säga laktos, behöver man en laktosfattig eller helt latkosfri diet. I naturen finns mjölksocker endast i mjölk och mjölkprodukter, vilket framgår av namnet. Om en person har laktosintolerans producerar kroppen inte tillräckligt med laktasenzym, som spjälkar mjölksocker. Hur mycket laktos kroppen tål (dvs. hur mjölksockret sugs upp) är individuellt: i allmänhet klarar kroppen av att bearbeta åtminstone små mängder laktos och i så fall kan man använda laktosfattiga livsmedel samt ofta dessutom surmjölksprodukter och lagrade ostar.

Vid laktosfattig diet kan varumärkena Hyla/Into användas på mjölkprodukterna.

Laktosfri

En laktosfri diet innehåller inte överhuvudtaget laktos eller mjölksocker. Samtliga födoämnen skall vara laktosfria, det vill säga att mängden laktos enligt varudeklarationen skall vara 0 g.

Av mjölkprodukterna kan man i detta fall använda de helt laktosfria produkterna samt ostar som har lagrats länge (till exempel emmental, edam och smältost som framställts av dessa), där laktosen har spjälkats upp under lagringsprocessen.

Mjölkfri

Mjölkallergi är inte detsamma som laktosintolerans. Den som är allergisk för komjölk är överkänslig mot äggviteämnen, det vill säga proteiner.

Hos en person med mjölkallergi skall all mjölk och alla livsmedel som innehåller mjölk avlägsnas ur dieten. Det lönar sig även att vara försiktigt med getmjölk. De laktosfattiga mjölkprodukterna är förbjudna eftersom de innehåller mjölkproteiner. För dem som får symptom mycket lätt hör även smör och margarin till de förbjudna mjölkprodukterna.

Glutenfri

Celiaki vårdas med glutenfri diet. Dieten är absolut och fortlöpande. En glutenfri kost innehåller inte vete (vetestärkelse), råg och korn liksom inte heller livsmedel som innehåller dessa sädesslag. Glutenfria sädesslag, det vill säga ris, majs, hirs och bovete är lämpliga sädesslag. Kosten kan dessutom innehålla potatismjöl eller glutenfri brödmjölsblandning med låg proteinhalt. Vissa personer som lider av celiaki klarar av små mängder havre.

Allergier (t.ex. nötter, selleri)

Immunsystemet hos en allergisk person fungerar för effektivt, det vill säga att kroppen försvarar sig mot sådana ämnen som i och för sig är helt oskyldiga. En allergisk reaktion tar sig uttryck genom olika symptom eller kombinationer av symptom på slemhinnorna i luftrören, på huden, i ögonen eller i matsmältningskanalen.

De vanligaste allergiframkallande födoämnena

  • fisk och skaldjur
  • ägg
  • selleri, ärter
  • mjölk
  • sädesslag
  • jordgubbar, kiwi, citrusfrukter
  • mandel och nötter
  • vissa tillsatsämnen

Vegetarianer

Lakto-ovo-vegetarisk

Lakto-ovo-vegetarisk kost innehåller förutom produkter ur växtriket också mjölkprodukter och ägg. Kosten innehåller inte kött (inte heller fjäderfä) eller fisk. En lakto-ovo-vegetarist använder mejeriprodukter och fågelägg. En lakto-vegetarist har dessutom utelämnat äggprodukterna ur sin kost.
Laktovegetarisk

Laktovegetarisk kost innehåller förutom produkter ur växtriket också mjölkprodukter. En lakto-vegetarist har även utelämnat äggprodukterna ur sin kost.

Vegan

För en vegan innehåller kosten endast produkter ur växtriket. Veganer äter av principiella orsaker ingenting som härstammar från djurriket. Orsakerna till kosten är etiska, ekologiska och/eller hälsomässiga. Vegankost är inte detsamma som levande näring. Veganer äter även tillredd mat.

Veganer äter under inga omständigheter kött. Veganer äter inte heller andra produkter ur djurriket, av typ ägg, honung, mjölk, smör, ost eller övriga mjölkprodukter. Veganer äter inte heller maträtter som har tillrätts med kött-, fisk- eller hönsbuljong, gelatin eller djurfetter.

Till de ingredienser ur djurriket som veganer inte äter hör bl.a. vassla, kasein, kaseinater, laktos, löpe, gelatin, albumin och äggpulver.